SA国际传媒

SA国际传媒

I ett brev till kardinalskollegiet, daterat den 16 september 2024, konstaterar påven Franciskus att tio år har gått sedan reformen av den romerska kurian inleddes och han påminde dem om dess roll och ansvar i detta sammanhang.

”I er roll att bistå den romerske påven i att leda den universella kyrkan”, skriver påven, faller uppgiften att följa dem som är involverade i denna omvandlingsprocess "på er, kardinalbröder”.

Påven reflekterar över de framsteg som gjorts sedan reformerna inleddes, tack vare utfärdandet av , den apostoliska konstitutionen som omorganiserade den romerska kurian och lade grunden för reformarbetet i alla Vatikanens institutioner, och han upprepar principen om Ecclesia semper reformanda - ”kyrkan måste alltid reformeras” - som den vägledande andan bakom förändringarna.

Han noterar att omorganisationen av den romerska kurian syftar till att säkerställa att den hjälper Petri efterträdare att utföra sitt högsta pastorala uppdrag i tjänst för den universella kyrkan och de lokala kyrkorna, och han uttrycker sin uppskattning för de ansträngningar och uppoffringar som gjorts av de män och kvinnor som har anpassat sig till denna förnyelseprocess: ”Denna förnyelse är ett vittnesbörd om vitalitet och nåd”.

Behovet av ekonomisk reform

Den Helige Fadern understryker behovet av fortsatt fokus på en ekonomisk reform, ett ämne som han menar har diskuterats flitigt under de allmänna kongregationerna inför 2013 års konklav.

”De senaste åren har visat att de önskemål om reformer som många medlemmar av kardinalkollegiet tidigare har framfört var förutseende”, skriver påven. Dessa reformer, fortsätter han, har bidragit till att öka medvetenheten om att ”de ekonomiska resurserna i missionens tjänst är begränsade och måste förvaltas med stränghet och på största allvar”.

Påven Franciskus uppmanar därför till förnyade ansträngningar för att eliminera Heliga stolens budgetunderskott och uppmanar Vatikanens institutioner att arbeta för att uppnå ”nollunderskott” som ett realistiskt mål. Han framhåller den etiska politik som har införts för att förbättra det ekonomiska resultatet, samtidigt som han uppmuntrar varje institution att söka externa resurser för att stödja sitt uppdrag. Sådana åtgärder, menar påven, måste tjäna som exempel på en ”transparent och ansvarsfull förvaltning i kyrkans tjänst”.

Solidaritet och kostnadsminskning

I sitt brev tar påven också upp vikten av solidaritet mellan Vatikanens institutioner.

”Den Heliga Stolens institutioner har mycket att lära av solidariteten i goda familjer”, påpekar påven och tillägger att ”de som har en god ekonomi hjälper de som är i behov av det”. Denna form av generositet har sina rötter i evangeliet, fortsätter han, och är en nödvändig grund för att kunna be om generositet från andra utanför kyrkan.

Påven efterlyser konkreta åtgärder för att minska onödiga utgifter inom Vatikanen och uppmanade kurian att anamma en anda av ”väsentlighet” i sin verksamhet, ”undvika det överflödiga och noggrant välja våra prioriteringar, främja ömsesidigt samarbete och synergier”. ”Vi måste vara medvetna om att vi idag står inför strategiska beslut som måste fattas med stort ansvar, eftersom vi är kallade att säkerställa missionens framtid”, skriver han.

Mod och samarbete

Påven Franciskus avslutar sitt brev med att uppmana kardinalerna att stödja de pågående reformerna med ”mod, en anda av tjänstvillighet och generositet”. Han uppmuntrar dem att bidra konstruktivt till processen genom att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och betonar att arbetet i varje institution utgör en del av en större helhet, förenad i det gemensamma uppdraget att tjäna kyrkan.

”Var och en av den Heliga Stolens institutioner utgör, tillsammans med alla de andra, en enda kropp”, påminner påven kardinalerna, ”Därför är ett autentiskt samarbete och samverkan mot det enda gemensamma målet, att verka för kyrkans bästa, ett grundläggande krav i vår tjänst”.